Något gott ur något ont

När jag började köra buss och taxi för tio år sedan var folk mer benägna att växla några ord med chauffören. Många gör förstås fortfarande det, men de flesta av mina resenärer sjunker in i sina smarta telefoner när de sätter sig på bussen eller i taxin. Jag låter förstås mina passagerare resa precis så som de vill och jag undviker att vara påträngande, men om någon besvarar ett försök till kontakt så blir jag väldigt glad, för möten med människor är den bästa delen av mitt yrke. Som tur är så finns det fortfarande många som uppskattar en liten pratstund i taxin på väg till sin destination, och jag har fått höra många fantastiska, roliga, sorgliga och intressanta historier genom åren.

För några dagar sedan körde jag till exempel en man som var på väg till ett lasarett med en check på 10 000 kronor. Mannen hade för flera år sedan fått en dotter som sorgligt nog hade gått bort i cancer bara fem år gammal, och han sa att det bästa hon visste var att besöka lekterapin på lasarettet. Hon hade varit så infektionskänslig att hon inte kunde vara där tillsammans med de andra barnen, så hon fick vara där ensam med föräldrarna och det hade varit väldigt fina och ljusa stunder som de hade delat mitt i allt elände.

Efter dotterns bortgång hade mannen startat en insamling till lekterapin, för att hedra sin dotters minne. Det arbetet hade gett honom så mycket tillbaka att han sedan hade fortsatt att engagera sig och samla in pengar till lekterapin varje år, och nu skulle han alltså dit och överlämna en check som garanterat kom väl till nytta för de sjuka barnen. En väldigt fin men sorglig historia.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *